Projekt Ingeborg

TIDEN GÅR

2012-02-06T22:28:00.004+02:00

Nu ligger släktgården fint inbäddad i snömassorna, men en liten gång är uppskottad till huset och vår hjälpsamma granne har kört en runda med traktorn på tomten, det gläder oss verkligen.
Det är ett bra tag till maj månad, men redan nu börjar tankarna allt oftare kretsa runt allt roligt som vi ska få uppleva på gården i sommar. Just nu har vi inga stora planer med renoveringen,
men det dyker säkert upp en massa ideer under våren.
Nu är det möbelrestaurering som gäller för mig, ska så småningom börja måla utemöbler, vi har en del gamla trädgårdsmöbler som behöver fräschas upp. Men just nu håller jag bl.a på med att restaurera en barnvagn från 1800-talet. Mitt intresse har blivit mitt "arbete", härligt.

ENDAST TOMTEN ÄR VAKEN

2011-12-23T13:43:00.002+02:00

Det är inte klokt vad tiden går! Dagarna under år 2011 gick åt som smör i solen och nu är det bara att invänta tomtens knackningar på dörren (om man varit snäll) och se fram emot nyårsraketerna. Vi vill tacka alla som gjort och gör vår släktgård Ingeborg till den fina upplevelse den är. Utan grannar, vänner och bekanta skulle livet vara så mycket tråkigare! I år får Gård Ingeborg vila sig över jul och troligtvis fram till vårkanten. Men vi vet att hustomten håller koll på läget, så vi är inte oroliga. Vi har sett små spår och saker och ting har en förmåga att försvinna för att sedan dyka upp på de mest konstiga ställen. Så vi är säkra på vår sak. Det måste vara tomten.

God Jul på er!
Hälsningar Mor Ingeborg med nissar

TOMTEN
Viktor Rydberg

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.
Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Står där så grå vid ladgårdsdörr,
grå mot den vita driva,
tittar, som många vintrar förr,
upp emot månens skiva,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring gården sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta...

JULEN STÅR FÖR DÖRREN

2011-12-08T20:53:00.008+02:00

Tack till er alla som tog er tid att komma till Café Ingeborg. Vi är väldigt nöjda med vårt första café. Lite pirrigt var det när vi planerade. Nu i efterhand kan vi konstatera att det skulle ha rymts mera folk i stugan. Vi överraskades av stormen som gång på gång släckte våra marschaller och lyktor som skulle lysa upp vägen till gården. Men alla hittade oss så småningom. Tack till sånggruppen Tindra för stämningsfull sång. Vi fortsätter gärna med Café Ingeborg och då kommer vi att fortsätta satsa på goda bakverk och skön musik.

Nu har vi fått snö och julkänslan infinner sig. December är en härlig månad. Men ibland strular det till sig. Glad i hågen skulle jag, mor Ingeborg, göra pepparkaksdeg och för att riktigt komma i stämning letade jag fram min bästa julcd. Med Tommy Körberg förstås. Degen skulle jag göra i matberedaren, min gamla trotjänare. Men icke sa nicke, matberedaren var "stendöd". Inte ett livstecken. Nåja, det blir att göra degen för hand, tänkte jag. Det har ju folk lyckats med i hundratals år. Men nu skulle det sitta bra med lite Körberg. Men cd-spelaren hade tydligen också kastat in handduken. Hur kan det komma sig att två apparater slutar att fungera samtidigt! Pepparkakor blev det dock efter många om och men och lite julstämning infann sig trots allt...

JUL I VÅRT HUS DEN 30 NOVEMBER!

2011-11-13T21:11:00.001+02:00

Nu har vi haft det alldeles för lugnt ett bra tag på släktgården. Mor Ingeborg knogar på med sina möbler och restaurerar för brinnkära livet. Men nu känner vi - Ingeborgs ungar - att både hon och alla vi andra behöver livas upp och ha lite roligt efter all renovering. Därför slår vi till och ordnar julstuga med stämningsfull musik, kaffetår, läckra bakverk med en touch av jul och annat smått och gott. Musiken blir av det mera jazziga slaget, växlat med visor och julsånger. Vi garanterar mys, brasa, lantlig miljö och julstämning. Eftersom det bara finns ett begränsat antal platser lönar det sig att boka biljett (6 euro) i god tid, tfn 050 3491 106. Adressen är Raakvägen 14 i Purmo. Välkomna!

HÖSTFUNDERINGAR

2011-10-23T19:44:00.007+03:00

Höstlovet är slut och nu börjar skolan igen. Har börjat restaurera en byrå till, ska bli spännande och se hur den blir. Den mörkbruna färgen har spruckit och den såg bedrövlig ut. Nu har jag tagit bort all färg med varmluftsblåsare . Jag vill måla byrån i en ljus färg för den ska passa i mitt rum på vinden. Där jag ska få ha mitt "lullull" som barnen säger. Jag hoppas att det inte blir kallt ännu för jag skulle gärna måla och tapetsera mitt rum ännu i höst. Nu är vattnet avstängt för i år och huset är städat och förberett för vinterdvala. Men planer finns på ytterligare "happenings" före jul. Planering pågår. Det känns så fint att vi kommit såhär lång med renoveringen och det ska bli roligt att få börja planera för trägård och uteplatser till våren. En dubbeldörr har vi också skaffat som skall monteras in på kortsidan av huset, så vi kommer direkt ut i bersån med morgonkaffet. Vi har faktiskt en berså redan, något övervuxen, men med lite ansning här och där kommer det att bli en oas.

EN OVANLIG GUNGSTOL

2011-09-29T23:20:00.004+03:00

På vinden i Gård Ingeborg finns en liten gungstol, den är väldigt enkel och lite ovanlig i formen.
Den kan jag ta med till skolan och ha den som sidoarbete tänker jag. Ibland blir det väntetider tex när färgen ska torka och då kan det vara bra att ha ett litet restaureringsobjekt på sidan om.
I skolan blev alla nyfikna på stolen och vi spekulerade i varifrån den kommer, lärarna hade inte sett något liknande så de kunde heller inte säga något om gungstolen.
Egentligen kände jag mig lite fånig som kom dragande med den till kursen, men också nyfiken.

När jag sen ringde till en nära släkting för att fråga om gungstolen kunde hon berätta att den är designad och tillverkad av en man som var döv, blind och stum. Helt otroligt , plötsligt blev stolen väldigt intressant. Ringde sen till museet där de kunde berätta att han heter Frans Lejon.
Han gick i dövstumskolan i Jakobstad i början av 1900-talet. Frans Lejon gav denna stol till en släkting som också gick i dövstumskolan. På så sett hamnade den hos oss så småningom. Nu ska vi vårda den ömt. För nu är den varken liten eller enkel mera.
Frans Lejon tillverkade en hel del gungstolar och ljusstakar. En del av dem finns på museet.
Det skall bli väldigt roligt att berätta det jag fått veta om gungstolen när jag kommer till skolan på måndag.

NÄSTA PROJEKT TACK!

2011-09-26T22:02:00.007+03:00

Jag har lärt mig mycket på kort tid i Kronoby folkhögskola. Och mycket mera finns att lära, om färger och verktyg och om schablonmålning och ådring. Vi lär oss framför allt att restaurera varsamt.

Hurrarop, för byrån är färdig, så nu är det bara att fortsätta med nästa projekt.

GRILLPLATS I STÄLLET FÖR SKRÄPHÖRNA

2011-09-26T20:35:00.007+03:00

Vi har länge sneglat snett på den stora högen med bråte som vi har samlat på oss under tre års renovering. Ja vi vet, man ska föra bort skräpet vartefter man river och slänger ut. Men vi har prioriterar annat, med andra ord förträngt den anskrämliga skräpsamlingen. Med hösten kom dock viljan att rensa upp och familjen samlades för att sortera plast, metall, trä och diverse andra odefinierbara prylar och mojänger i olika högar. Den proceduren gick faktiskt bättre än trott och det blev en hel del fyllda lass i släpvagnen. Förstås har det regnat som aldrig förr just precis när vi hållit på. Så enkelt ska man inte slippa undan. Men skam den som ger sig, snart är det gjort. Och det positiva är att utrymmet där vi haft skräpet kan bli en fin grillplats nästa sommar. Planering pågår, tur att en vinter kommer emellan så att vi är extra taggade när våren kommer.

HÄR VAR DET SNETT

2011-09-26T20:17:00.005+03:00

Jag säger det rent ut, fönstren tänkte knäcka både snickarvännen och mig. Vi höll på i flera dagar för att få de raka bågarna att passa i Gård Ingeborgs sneda fönsterkarmar. Och vilket jobb det var att få alla gångjärn på plats. Tio fönster, vilket betyder tjugo inner- och ytterfönster som dessutom är tvådelade så då blir det fyrtio... ja, föreställ er sen alla hakar och melor och ...svindlande... ni förstår säkert.

Aldrig mer (fast det säger jag inte) för ladugården har också några fönster som ska renoveras :)

"BIRONDJI"

2011-09-06T20:20:00.004+03:00

Arbetet framskrider...

UTI VÅR HAGE DÄR VÄXA... OGRÄS

2011-09-06T19:48:00.004+03:00

I vår trädgård, där händer det inte mycket. Vi har klippt gräset några gånger lite enkelt så vi kommer fram till dasset och till vedboden. Och vi har lagt fram ett par "byttor" med blommor i som nästan hunnit torka bort i hettan när ingen har varit där och vattnat dem. Så nästa sommar får vi tänka till och planera lite bättre. Tomten är väldigt vacker i juni när syrenerna blommar, men sen händer ingenting. Tror att vi satsar på vildvin på framsidan av huset, för där har vi inte mycket sol.
Vi borde för länge sen ha planterat äppelträd, men det har bara inte blivit av. Plommonträd skulle jag också gärna testa. Och inte att förglömma vi har ju en hel del roliga prylar som kan ställas ut i trädgården som kuriosa. Nu känns det som om planerna för nästa sommar redan är i full gång.

Men först kommer hösten och nu kommer också vår vän snickaren och hjälper till med fönsterpassning, det blir veckans utmaning. Nu är det bara att hoppas att bågarna passar så vi inte behöver hyvla bort färgen.

RENOVERINGSOBJEKT FINNS

2011-09-01T19:06:00.002+03:00

FÄRDIGT

2011-09-01T18:30:00.005+03:00

Nu tycker vi att renoveringen är klar, åtminstone invändigt. Visst återstår några lister, men det är ju inte "hela världen". Vilken härlig känsla jag fick idag, vi har kämpat i med och motvind och nu är huset fungerande. Nu ska vi njuta och fortsätta med resten i den takt vi orkar och har tid. Inredningen kommer säkert att ändras många gånger ännu, men vi har en början och mycket prylar kvar på vinden.

GLADA VI TILL SKOLAN GÅ

2011-08-28T18:56:00.003+03:00

Skolan har börjat, jovisst för mig också. Som pensionär kan jag äntligen gå de kurser jag vill och på dagtid. Jag har alltid varit dålig på att dra mig iväg på kvällskurser.

Nu går jag på Kronoby Folkhögskola och lär mig restaurera möbler. Det är hur roligt som helst. Vi är ett gäng pensionärer som två dagar i veckan restaurerar möbler. Börjar med en gammal klaffbyrå från slutet av 1800-talet. Många av mina kurskamrater har "kursat" i många år redan

och blivit duktiga. Jag har också renoverat och främst målat om möbler, men nu är det slut fuskat och nu ska jag lära mig på riktigt hur man gör. Vi har kunniga lärare så det här ska nog gå bra.

Fortsättning följer....

FÖNSTERBÅGAR

2011-08-07T15:44:00.008+03:00

Ett långt och tålamodsprövande arbete är till ända. I ett svagt ögonblick när vi funderade på att köpa Gård Ingeborg var en förutsättning att någon måste renovera fönstren. Det gör jag sade jag sturskt. Funderade sen efteråt hur jag skulle bära mig åt. Lovat är lovat och jag började med innerfönstren. Bytte ut trasiga glas och putsade och målade bågarna, 20 rutor. Detta tog ett halv år ungefär. Sen blev det dags att beställa nya ytterbågar, för de befintliga var för dåliga. Glasen ville vi behålla så dem flyttade jag till de nya bågarna , som sen blev kittade och målade, också 20 rutor. Detta har tagit ett år ungefär. Och nu är allt klart, det känns riktigt bra och väldigt befriande, tror inte jag behöver fundera på dessa fönster mera, det blir kanske ett barnbarn som målar dem nästa gång. Nu väntar vi på snickaren som ska komma å hjälpa till med fönsterpassning och att montera " hakar och hyskor".

VÄRMEBÖLJA

2011-07-11T22:50:00.012+03:00

Hallen har äntligen fått sig ett välbehövligt lyft (bilden ovan). Den murriga bruna tapeten är ett minne blott och i stället möts man av en somrig blomsteräng när man öppnar dörren. Det är faktiskt som man säger. Det är det första intrycket man minns. Så en aning har det gått framåt, men värmen gör sitt till att det inte riktigt löper med renoveringsarbetet. Fast så ska det vara när det är sommar. Samtidigt är vi så nära färdigt man kan komma, invändigt alltså.

Alla vill få sina rum färdiga. Själv måste jag måla och kitta fyra nya fönster, inte mindre än 24 smårutor snarast, för i augusti får vi hjälp med att sätta hakar och gångjärn på bågarna. Och den hjälpen är minst sagt välbehövlig. Den tackar vi för :)

Nu måste vi bara försöka njuta av sommaren och försöka stänga ute allt de övriga som borde åtgärdas.

Liten lista på kommande projekt (mest gjord för att vi själva ska minnas):

1) Köra bort allt bråte till ekorosk.
2) Fixa taket på boden och dasset
3) Byta ruttna bräder på bastuverandan (som dottern brakade igenom under midsommarhelgen)
4) Installera brunnspumpen
5) Riva "dyngladan"
6) Snickra nya dörrar till ladugården
7) Måla huset

Ja, glömde förresten en grej. Dörren till dasset ramlade ner i förrgår så nu är det fri insyn.
8) Skruva fast dassdörr

VÅRT KÖK

2011-06-26T19:22:00.005+03:00

INREDNING

2011-06-25T19:40:00.006+03:00

Mycket arbete har gjorts och mycket arbete återstår, men nu börjar vi få lön för mödan. En gård som vi har drömt om börjar ta form. Nu kan vi hålla på med "finliret" inomhus, och försöka göra det så praktiskt som möjligt. Inredningsprylar som vi hittat i huset kommer fram nu lite i taget. Lite nytt har vi också köpt.

Ett gott tecken är också att vi har börja "analysera" utsidan av huset och konstaterat att här krävs det en hel del arbete förrän fasaden är renoverad och målad.

Det bästa med gården är förstås att vi trivs och att arbetet får ta den tid det tar.

TREVLIG MIDSOMMAR!

2011-06-21T22:47:00.004+03:00

Vilken röra det blev. Loppisen satte sina spår i Gård Ingeborg. Möbler och prylar låg huller om buller. Men nu är det mesta upprätt. Jag fick ett ryck och har målat möbler, lister och hyllor. Vi har färdigställt två kammare och storstugan, så nu återstår hallen och en liten kammare. Vi ser nu fram emot att fira midsommar på gården. Vädret blir tydligen inte det bästa, men vi får elda i kakelugnarna och satsa på god mat och ett rejält bastubad!

DEN BLOMSTERTID NU KOMMER

2011-05-25T14:41:00.004+03:00

Loppisen är över och nu nu återstår efterarbetet, det vill säga att få en överblick över alla prylar som inte blev sålda den här gången. Behöver vi dem, nu eller kanske senare? Det är alltid lika svårt, vi har för mycket hur som helst, så nu blir det att föra en del till Åldringsvännernas lopptorg.

Nu känner jag att det börjar bli riktigt roligt att börja planera för sommarens projekt på gården. Undrar om nån annan i familjen känner samma entusiasm? Knappast, de reser och far, flyttar, börjar nya arbeten och har examensarbeten. Jag får nog snällt pyssla på själv ett tag tills någon anmäler sig frivilligt. Igår stod jag och tittade ut över förödelsen, var börjar man när allt har blivit framlagt och omflyttat till loppisen?

Naturligtvis! Verktygen! Så nu har jag samlat alla verktyg, skruvar, spikar och tillbehör i hallen, så alla lätt ska hitta. Jag hoppas att jag har sänkt tröskeln för familjemedlemmarna att ta tag i "sina projekt". Ibland undrar jag hur jag är funtad som faktiskt tycker att det är roligt att sortera skruvar, spikar och dylikt. Vilken tillfredställelse när alla verktyg är på plats och skruvarna ligger i rätt låda.

"Billi rolit" tycker många, men jag är ju glad pensionär.

LOPPIS, GOTT FOLK!

2011-04-25T23:19:00.014+03:00

Vad är väl härligare på försommaren än att springa runt på loppisar i hopp om att göra det ultimata fyndet! Vem vet, kanske just din pryl med stort P hittas hos oss.

Lördagen och söndagen den 14 och 15 maj (kl. 10-17) ställer vi till med loppis i vår gamla bondgård. Adressen är Raakvägen 14 i Purmo.

Vi har samlat ihop möbler, gamla grejer, lite antikt, modernare grunkor och ett och annat nytillverkat hantverk. Dessutom blir det kaffe med dopp för den som vill. Om det är vackert väder, varför inte ta med er en filt, sätt er i gräset och ha picknick. Det bjuder vi på :)

Alla hjärtligt välkomna!

Vägbeskrivning: Sväng vid Nybränn i Forsby. Kör cirka 5 km och sväng sedan till vänster vid Raakvägen.

NU FÅR VI SPOTTA I NÄVARNA

2011-04-12T21:47:00.004+03:00

Denhär årstiden känns det alltid lite trögt. Svårt att komma igång med Projekt Ingeborg, helt enkelt. Jag borde börja måla köksön, men det blir inte av. Idag körde jag i alla fall iväg för att se hur mycket snö som finns kvar på tomten och för att inhämta lite inspiration.

Synen som som möter mig i storstugan är inte munter. En fönsterbåge har ramlat i golvet och två av tre rutor har spräckts. Jag som har arbetat med att sätta in nya glas i bågarna och målat dem. Vi hade slarvat med att stabilisera rutorna, som ännu inte har gångjärn eller haspar. Efter den första besvikelsen var det bara att sopa upp glasskärvorna och slänga in fönsterbågen i bilen. Nu blir det att börja om som "tå Hanna harva". Det som känns positivt i detta läge är att vi har samlat ihop bra och intressanta saker till loppisen i maj.

Till helgen lovas sol och varmare väder, nu får vi spotta i nävarna...

I VÄNTAN PÅ SOMMAREN

2011-03-08T16:47:00.006+02:00

Nu är våren inte långt borta, vi har skottat oss fram till dörren på Gård Ingeborg, vi har också lyckats skotta små stigar till dasset och vedlidret. Vilka mängder snö det blev i år. Vi började säsongen med att grilla korv och pinnbröd på elden i öppna spisen. Vi kunde konstatera att nu kan vi börja pyssla lite smått för hastigt får vi upp värmen i stugan.

Köksön har länge varit "på tapeten"och igår fick vi tid och inspiration att börja på, äldsta dottern, dottern från Åbo och Mor E. Äldsta dottern höll i både såg och hammare, vi andra var medhjälpare och påhejare. Vi blev nöjda med resultatet och nu återstår att passa in hyllor, bänkskiva och sen är det bara att måla med linoljefärg. Jag har blivit väldigt förtjust i att måla med linoljefärg, den täcker bra, ger fin yta och framförallt så är den nästan luktfri. Efter den upptäckten är det roligare att börja ta itu med de gamla möbler som behöver färg.

INSPIRATION

2011-01-28T15:47:00.003+02:00

Känner att inspirationen sakta kommer smygande, åtminstone tillfälligt, så länge vi har plusgrader ute. Det är säkert också tillfälligt, men ändå.

Har tvättat ur penslarna med tallsåpa och hällt linolja i kittburkarna . Planerar hur vi ska renovera rummet på vinden som ska bli "mitt". I bästa fall räcker det med att slänga ut gammal korkmatta och plocka ner den fula skivan i taket. Ska tapetsera med en romantisk tapet, möblera precis som jag vill och dessutom ha spetsgardiner i fönstret. Dethär är mitt revir, här får jag bestämma själv. Vilket lyft det blev när jag kom påatt jag kan ha en egen vrå på vinden. De andra får styra å ställa på nedre våningen. Vi har olika ide´r när det gäller inredning. Du har för mycket "lullull" säger barnen oförskämt.

Ska vi ha loppis i sommar frågar sonen? Absolut, varför inte. Vår förra loppis var en positiv upplevelse, så nu planerar vi att ha en ny loppis i slutet av maj.

Jag går igenom alla tygbitar som vi har köpt, hittat och fått. Tror att jag ska sy kuddöverdrag eller kanske något annat, vi får se. Undrar om vi har blommigt tyg, eller kanske något i spets...

INGEBORG FÅR GE VIKA

2010-12-28T00:32:00.005+02:00

Ja ni, så var den julen förbi. Och snabbt gick det! Det var tänkt att vi skulle ha firat en gammaldags jul i släktgården i år. Vi hade fantiserat om en mysig jul med levande ljus, sprakande brasa i den öppna spisen och alla kakelugnar, varm julbastu, gammaldags pynt och ett fint uppdukat julbord. Ja, och så Elvis i högtalarna förstås. Det är ett måste för julfridens skull. Några dagar före julafton passade vi på att täta fönstren som mor E. Ingeborg målat och restaurerat så fint, vi hann också med att sätta upp julgardiner och lite annat smått och gott i julväg som vi hittade på vinden. Bland annat sju elektriska julgransljus (!?)

Men vädrets makter ville annat. Julen i Gård Ingeborg fick snällt ge vika. För hur gärna vi än skulle ha velat är det svårt att hålla värmen i ett gammalt stockhus när termometern lägger sig kring minus 25.

- Det skär i mitt hjärta, meddelade mor E. Ingeborg när hon blev tvungen att stänga av batterierna som satts på några dagar före julen.

Men inte ens de lyckas svetta upp värmen när vintern visar sin mera bitande sida.

Det blev en riktigt fin jul i alla fall, för de som undrar. Tomten hittade oss ändå fast vi befann oss på annan ort. Nu är det bara att se fram emot våren. För efter det kommer sommaren...

GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

2010-12-24T11:47:00.002+02:00

Vi önskar er alla en FRIDFULL JUL!

TRÅKIGT SA MOR E. INGEBORG

2010-12-19T22:07:00.002+02:00

Mor E. Ingeborg har tråkigt! Kallt och jäkligt väder och sommaren känns långt borta. Till och med den stora mängden anskrämliga fönster som Mor E. Ingeborg tagit sig an börjar sina. Ett arbete som förväntats räcka hela vintern, lagom tills vårsolens strålar börjar värma upp Gård Ingeborg och mödernet äntligen kommer ut på grönbete. Men Mor E. Ingeborg är för snabb för sig själv.

- Här står jag och målar, kvittrar hon i telefonen.

- På matsalsbordet.

Vardagsrummet tycker mor E. Ingeborg är ett ypperligt målarrum och hävdar bestämt att hon numera är så säker på hand att hon aldrig lyckas åstadskomma några målarsprätt. Allt hålls fint och prydligt antingen i burken, eller på fönstret. Det där får man tro hur mycket man vill på, men lycklig är hon.

Men nu har moder E. Ingeborg stött på problem. Det återstår nämligen bara ett fönster.

- Bara ett fönster kvar, sen är jag klar, suckar Mor E. Ingeborg.

- Vad ska jag göra sen. Jag får för mycket tid över? fortsätter hon bekymrat.

- Lugn, det finns ju massor av annat man kan göra. Jag kan redan nu tänka ut tusen roligare saker än att skrapa och måla fönster, säger jag tröstande.

Jag ser framför mig när mor E. Ingeborg dansar salsa, går på matlagningskurs i exotiska rätter eller rider på en kamel över brännande sanddyner.

Jag tycker mig höra, fjärran i telefonluren, att mor E Ingeborg börjar förlika sig med tanken om ett nytt fönsterfritt liv.

- Ja ja, det blir ju snart sommar, då kan jag börja pyssla kring Gård Ingeborg igen. Man kan rensa bodarna, måla fasaden, planera terrassen, måla möbler och...

En tid går och man hör inte mycket av mor E. Ingeborg, men plötsligt en dag står hon i äldsta dotterns tvättstuga och tvättar och viker för brinnkära livet. Nu måste det ändå ha gått för långt. Så mycket tid över kan man inte ha.

- Det är så kuuuul, kvittrar hon.

Dottern som själv aldrig sett botten på sina tvätthögar blir ställd. Nej, tvätt är inte kul. Det är bevisat. Det är ovant att ha ett kliniskt hjälpkök, ännu mera ovant att hitta en mor E. Ingeborg i sina tvättkorgar. Nu är det kris. Mor E. Ingeborg måste få en ny sysselsättning. Sedan måste vi bestämt ta ett snack om vad som är roligt och vad som absolut inte är kul!

DET SNÖAR

2010-11-11T21:17:00.005+02:00

Det är alltid lite vemodigt när det blir kallare. Nu måste vi stänga av vattnet går jag och mumlar för mig själv.

Egentligen är det ju ingen katastrof har jag kommit underfund med. Vi kan åka till Gård Ingeborg precis som vanligt och ta kaffevattnet med oss. Vi har vatten i brunnen och bastun fungerar. Så nu är vattnet avstängt, tur är ju det, för nätterna är kalla.

Vi har stora planer på att bygga en köksö före jul. Det vill säga, äldsta dottern har ritningen klar och byggmaterialet ligger på golvet i storstugan.

Nu har vi bestämt oss. Vi ska fira jul i släktgården. Så nu går vi och funderar på julgardiner, lyktor

och ljusstakar. På vinden har vi en del och resten får vi köpa på loppis.

Att hålla ett stort dragigt hus varmt under julhelgen blir kanske inte lätt, men många generationer före oss har klarat av det, så vi kan ju inte vara sämre?

FUNDERINGAR

2010-10-21T20:17:00.004+03:00

Det är roligt och sporrande att gå tillbaka till gamla inlägg. Konstaterar varje gång att vi har kommit en god bit på väg med vårt projekt. På vår blogg (balken på vänster sida) har vi bland annat skrivit att vi har bristfälliga kunskaper i renovering, och en nästan obefintlig renoveringskassa. Och det är faktiskt sant, men vi har under projektets gång märkt att det inte gör så mycket. Det brukar lösa sig i alla fall, bara man tänker positivt, jobbar på och har goda kontakter :) Vi har fått, hittat, eller fyndat det mesta som behövts till renoveringen. Med omgivningens goda råd kommer man långt även om man har bristfälliga kunskaper i renovering.

På vår egen vind finns en massa prylar som går att använda till helt andra ändamål än de är tänkta för.

Vi saknar bilder från Gård Ingeborg, men hav tålamod gott folk, de är på kommande.

Härom dagen ringde Gson, han som kan allt om el och vatten.

- När ska vi stänga av vattnet? säger han i luren.

Härligt med folk som tar ansvar. Men vi förstår honom. I fjol velade vi nämligen fram och tillbaka ända tills

det var för sent. Rören frös, vatten läckte ut i källaren och vi fick börja om från början. Gson fick komma till undsättning. Mer om det kan man läsa på inlägg om Gård Ingeborg.

Fönstren är nu färdiga, faktiskt. Nu återstår det värsta, att skrapa bort färg och kitt som jag kladdat på fel ställe och att tvätta fönstren. Nu känner jag att tålamodet tryter. Tror bestämt att det är dags för någon annan att ta vid. Få se om någon anmäler sig frivilligt?

Mor E. Ingeborg

SKOMAKARLAMPAN

2010-10-12T16:31:00.005+03:00

Går runt i mina egna tankar och småpysslar när jag plötsligt hör att någon knackar på dörren till Gård Ingeborg. På trappan står praktikant P-A och i famnen har han en liten låda.

- Här har jag en leverans till Gård Ingeborg, säger han.

- Jahaa??

- Välkommen in, säger jag och blir nyfiken.

Han öppnar försiktigt lådan som visar sig rymma en underbar gammal SKOMAKARLAMPA. Kan man tänka sig! En "äkta" med lod i porslin. Den har han haft i sitt barndomshem och nu förärar han oss denna klenod.

Precis vad vi har önskat oss. Vi har till och med förberett ett eluttag ovanför köksfönstret för en antik lampa som vi hoppades hitta nångång i framtiden. Nu hittade lampan till oss per egen maskin, i gott sällskap av praktikant P-A. Ja, vad säger man...

Tack, tack och åter tack! hälsar mor E. Ingeborg och resten av gårdsfolket.

ALLT GÅR

2010-10-01T10:10:00.003+03:00

Var börjar man? tänkte jag när jag stod och tittade på de ruttna fönsterbågarna. Efter ett tags funderande kom jag till att jag måste ta ner alla gamla bågar, väldigt försiktigt för att inte glasen skulle ramla ut. Med god hjälp gjorde vi detta, sen plastades alla fönster som skydd för regn och vind.

Som vanligt var vi många inblandade, den gode grannen hjälpte till med att förbereda med gångjärn på de nya bågarna. Sen uppstod nästa problem, de nya måttbeställda (raka) bågarna passade naturligtvis inte in i de gamla sneda karmarna. Lokala snickaren tillkallades och han kom glad i hågen och passade in fönstren efter karmarna. Vi tackar proffsen för all hjälp!

Nästa steg blev att "pillra" ut de gamla rutorna för återanvändning. En glasruta sprack, annars gick det bra. Alla glasen är inte lika stora, så bara hälften går att återanvända, resten måste förnyas. Men nu är nya glas beställda.

Den gode grannen har lärt mig hur man stiftar och kittar, så nu tränar jag på det. Det är inte lätt, men jag hoppas att jag får det rätta handalaget så småningom. För att underlätta arbetet har jag tagit hem alla bågar, så nu fixar vi fönster på matsalsbordet i vardagsrummet. Jag är nöjd och barnen är glada, för nu får vi nya fönster. Jag säger som jag sagt så många gånger tidigare:

"He blir int så roti, så int man kan skaff ny".

Mor E. Ingeborg

BIRONDJI

2010-09-20T22:00:00.048+03:00

Vi har fått en hel drös med gamla möbler igen. Trevligt, trevligt! Vi tycker förstås att det är jättekul när folk ringer och bjuder ut sina klenoder. Egentligen börjar det bli rätt trångt i vår släktgård, men alltid finns det nåt hörn vi kan tränga in de gamla grunkorna i. Att kasta är inte vår melodi.

Så Dotter J och två starka bärare åkte i veckan ut på landet för att hämta möbler som blivit över efter en flytt. Där fanns en träsoffa, en trampsymaskin av märket Singer och en del annat smått och gott.

- Ni tar väl "birondji" också, frågade givaren.

Dotter J, född i Svedala, inte är så bevandrad i dialekterna ute på landet med den påföljd att hon stod som ett frågetecken.

- Birondji, öh?

Hon kom så småningom till att det måste vara en byrå - med spegel och två små skåp på båda sidor.

Jamen självklart, birondji måste med på flaket! Hur har vi klarat oss utan en sån tidigare? Nu står den mitt på golvet i storstugan. För stor för att klämmas in i nåt hörn. Men äsch, det löser vi på nåt sätt. Senare.

Mor E. Ingeborg

FÖNSTER

2010-09-09T19:46:00.003+03:00

Har funderat på dessa arma fönster i en och en halv månad nu. Vi har sprillans nya fönsterbågar, fina nymålade, men glasen fattas. Jag har raljerat med att jag ska fixa fönstren förrän kölden kommer. Fattar inte hur jag ska få till det. Har ingen erfarenhet av att skära glas, dessutom ska vi så långt som möjligt använda de gamla rutorna, vilket lär vara näst intill omöjligt. De gamla glasen är så sköra så det är svårt att skära om dem ifall de inte passar i de nya bågarna.
Försöker nu förbereda mig mentalt för att på måndag ta mig an projektet.
Ska börja med att skaffa kitt och vitpeppar. Pepparn ska knådas in i kittet för att inte fåglarna ska stjäla utav kittet.
Som tur är har vi än så länge bara fem nya fönsterbågar, men det skulle bli ett sånt lyft för hela huset om vi får bort de gamla ruttna ytterbågarna.

Nu är det bara att kavla upp ärmarna, fortsättning följer.......

Mor E. Ingeborg

ARBEIT I LAG

2010-08-15T23:31:00.004+03:00

Det krävs planering när större projekt ska utföras. Vi är väldigt tacksamma för bastun som vi fått av släktingar, men det krävdes en hel del arbete innan vi kunde bada. Nu är bastun färdig och vi har varit många inblandade. Äldsta svärsonen började med att lägga ny takfilt och byta ut brädor i takkonstruktionen. Sen kom mellandottern hem från Åbo, hon rev ut det murkna golvet. Efter att vi sett på hålet i golvet ett tag tog äldsta dottern vid och spikade ett nytt golv. Resten lämnade vi till yngste sonen, han har snickrat ihop en ny bastubänk, isolerat med skivor runt ugnen och fixat skorstenen. Vi är så stolta och glada över att vi lär oss mer och mer under arbetets gång. Ett tag "körde vi fast" med monteringen av skorstenen, men som tur är har vi livlinor att ta till. Grannen kan det mesta så det är bara att fråga råd. Det tackar vi för!

Själv har jag inte varit till så stor praktisk hjälp, men jag springer runt som en höna och tar i lite här och där och ser till att alla hålls vid gott mod när det kärvar till sig. Jag är bäst på att planera, organisera och irritera. Men jag har min uppgift. Nu är det bara att skaffa nya stenar till ugnen och köpa champagne att hälla i bastuskopan.

Mor E. Ingeborg

GÅRD INGEBORG

2010-07-20T23:52:00.006+03:00

Ibland blir verkligheten bättre än fantasin. Vi drömde om ett ställe där vi kan samla familj och vänner. Vi skaffade ett renoveringsobjekt och konstaterade att här kommer att krävas arbete, arbete och åter arbete. Vi har arbetat, ibland har det varit motigt, men för det mesta har vi jobbat på, glada i hågen. Med spänning såg jag, mor Ingeborg, fram emot sommaren. Skulle alla acceptera att tvättrummet i huset är halvfärdigt, att bastugolvet är ruttet att vi ännu inte kan elda i bastun. Jag behövde inte oroa mig. Barnbarnen älskar att bada i stora plastsåar på gården. Döttrarna bär ut vatten och tvättar håret på trappan. "Duschar" gör vi i bastun med en skopa ljummet vatten ur plasthink. Alla tycker att det är primitivt och mysigt. Vi trivs.

Ännu återstår en del arbete inomhus, farstun ska renoveras, möbler ska målas, men vi tror att det mesta blir färdigt till hösten. Utsidan av huset tar vi itu med nästa vår. Tur att vi har mycket kvar att göra, för det är ju ändå vägen som är målet. Undrar om vi har någon fotograf i bekantskapskretsen som kan ta lite bilder, eller måste jag ringa studio Du&Vi.

Mor E. Ingeborg

MIDSOMMARFRÖJD!

2010-06-25T10:45:00.003+03:00

Vädret ser inte ut att bli alltför ruggigt. Härligt! Men kommer det några regndroppar är vi utrustade. Nu återstår det bara att fixa sju blomster, god mat, lekar och trevlig samvaro. Hoppas ni gör detsamma...

Ha en finfin midsommar alla!

DET RÖR PÅ SIG

2010-06-14T18:11:00.005+03:00

Faktiskt. Det rör på sig på Gård Ingeborg.

Trots att ungdomarna har mycket annat för sig och mors arm inte är riktigt som den ska vara har det hänt en hel del på gården. Johanna har fått sitt rum inflyttningsklart, det betyder inte att det är helt färdigt, men nästan. Barnbarnen har inrett sitt hörn i rummet. De är speciellt nöjda med den över hundra år gamla sängen som vi införskaffat från Närpes.

Just nu surrar våra tankar kring inredningen, hur vi ska möblera och vem som ska sova var? Dasset är tömt och nya såar inköpta. Vi har länge sneglat snett på bastubyggnaden. Ugnen ser mer än lovligt sliten ut. Men nu har en nära släkting och "förståsigpåare" undersökt bastubyggnaden. Som tur är verkar vi komma undan med enkla medel. Och vi hoppas sååå att vi ska kunna bada bastu till midsommar. Svärsonen har kommit till undsättning och håller på att byta takfilten på bastun. Nu gäller det bara att hitta nån som monterar pumpen på brunnen, och nån som klipper gräset och nån som... Den där "nån" har många saker på sin lista.

Härligt att vi har sommaren framför oss. Vi ska njuta av Gård Ingeborg, jobba lite, bjuda in släkt och vänner.

Vädret får bli som det blir, vi har testat alla kakelugnar och de sprider en härlig värme i huset. På tal om det, kanske vi också borde hitta nån som hugger ved?

Hälsningar
Mor E. Ingeborg

SKÖNA FORMER

2010-04-23T19:22:00.011+03:00

Foto: Johanna Forsman 2010

Den här röda godsaken med runda former skulle ha få ett abrupt, sorgligt slut om inte mor Ingeborg förbarmat sig över den. Någon hade haft hjärta att slänga stolen på Ekorosk, ve och fasa, men mor Ingeborg tog saken i egna händer och släpade hem den. Hennes två döttrar jublade, själv tror jag inte att hon i dag förstår varför stolen togs hem. Det var troligtvis rosorna som rörde något i hennes inre, om vi får gissa, för retro och mor Ingeborg hör liksom inte ihop. Men nu står vår röda rosiga ekostol i släktgården, träet nött och tyget lite trasigt. Precis i Gård Ingeborg-stil.

SPOTTA I NÄVEN!

2010-04-23T19:11:00.006+03:00

Det har varit en minst sagt hektisk vår för oss alla renoverare, men det beror inte på Gård Ingeborg. Livet kräver ibland att man sätter sin energi på andra ställen. Men vår gamla släktgård har vi förstås skänkt våra tankar allt som oftast. Tålmodigt står hon där och väntar, som hon har gjort i hundra år. Efter nyår har vi bara varit på besök ett fåtal gånger och kollat att allt är som det ska i den gamla gården. Varje gång blir vi lika förvånade. Det ser faktiskt bättre ut än vi kom ihåg. Kanske inte så dåligt att ha en liten paus så att man kan uppskatta det man åstadkommit bättre. Första maj får bli startskottet för årets fixsäsong. Bara att kavla upp ärmarna och spotta i näven!

LÄNGTAN TILL LANDET

2010-02-09T20:19:00.001+02:00

Foto: Johanna Forsman 2010

Bläddrar i gamla bilder från sommaren och hösten. Längtar...

VEM ÄR FÖRÄLDER?

2010-02-07T23:47:00.006+02:00

Plötsligt händer det. Ni vet sådana gånger när man känner livet i sig och bara är tvungen att göra något udda man aldrig annars brukar göra. Det hände Mannen häromdagen. Familjen fick bevittna när han slog sig för bröstet likt en gorilla och sedan kastade sig ner på alla fyra och började göra armhävningar i vardagsrummet. Mycket ovanligt.

Sjuåringen och jag ger varandra ett ögonkast där vi sitter i soffan.
- Jaha, säger jag.
- Vad säger man? Han är nog inte riktigt klok din pappa.
- Jag tror han har 40- års trots, konstaterar dottern sakligt.
Jag kan inte annat än hålla med henne. Smart unge, tänker jag med värme i hjärtat.

Lite senare hörs fyraåringen muttra från badrummet. Han har problem att lokalisera tandborsten i röran vid lavoaren.
- Mamma stökar till. Jättemånga grejer. Man får ju inte ens plats med tvålen, suckar han.
Jag måste hålla med även honom. Ordningssam unge, tänker jag stolt.

Ibland undrar man vem som är förståndigare, men jag tror faktiskt att ungarna vinner över oss. Det är när dottern sitter och räknar matte under helgen bara för att det är roligt och sonen nitiskt kollar att allt finns med i väskan han ska ha till och från dagis som man lättad tänker att generna kan utvecklas till det bättre från generation till generation.

Du är den spegel som barnet "läser sig själv i". Barnet kommer att fortsätta reflektera utifrån den bilden i sina tankar och funderingar om sig själv när det testar sitt värde. Detta är ord som någon vis person sagt. Jag tror att orden gäller även fast rollerna är ombytta.

SNÖ

2010-02-04T16:17:00.002+02:00

Jag har ofta klagat på snöfattiga vintrar, men i år är jag tyst. Vilka drivor! Småttingarna stormtrivs i högarna och visst är det kul när skidorna åker fram, men det finns förstås ett minus. På vissa ställen måste snön bort.

Som tur är finns en outtalad överenskommelse i Mannens och mitt äktenskapliga förbund, vilket betyder att kommer det snö är det han som ser till att den fogar sig åt sidan så att jag kan köra in min lilla Nissan Primera under biltaket. Ja, jag är bortskämd på den fronten... jag vet. Men jag har faktiskt annat på mitt bord. Jag sätter frön på fågelbrädet. Bland annat.

Med andra ord har jag varit mycket tacksam över vår arbetsfördelning denna vinter. Det ska inte förnekas. Som han kämpat. Jag har tittat ut på snökriget och Mannen med snöverktygen i högsta hugg, rödbrusig och svettig. När han klampat in i farstun efter fullföljt arbete har jag sett på honom med medlidande i blicken och sagt nåt i stil med "ja, oj vad det snöar, var det tungt?" eller "värst vilket oväder det är, ska det inte sluta snart". Och det är klart att jag skulle ha hjälpt till om han frågat efter hjälp, men det är ju som sagt det här med den äktenskapliga sysslofördelningen. För en karl är en karl, och helst en stark sådan. Och det är ju viktigt. Det får man inte ta ifrån dem. Vi får hellre hoppas på att det slutar snöa...

Växthuset i snöskrud. Hoppas glasen håller för all snömängd.

ALLVAR

2010-02-01T20:14:00.003+02:00

Det är när jag ser otäcka bilder från katastrofhärjade områden, nu senast Haiti, som jag känner strider i mitt inre. Jag blir plötsligt trött på mig själv och alla petitessartade intressen och uppförstorade problem jag anser mig ha. Jag suckar när jag läser tidningarna om vårt lyckosamma samhälle och konstaterar att många av oss, inklusive jag, är hopplöst bortskämda. Varför bryr vi oss egentligen om att sukta efter PH-lampan, verk av Alvar Aalto eller Arne Jacobsens stolar när det finns så mycket viktigare saker i livet? Tänker jag ibland.

Andra gånger vinner tanken om att människans natur besitter en förmåga att vilja må bra? Vi trivs med att omge oss med vackra saker, pynta för andra, känna att livet är fullt. Det är väl en god tanke bara den fullföljs med måtta. Men varför blir jag då så kluven av allt snack om prylar, statusföremål och annan lyx bara förunnad en liten del av världens befolkning? När det blåser kring knutarna är det sist och slutligen familjen och hälsan som är huvudsaken. Men vi har en tendens att glömma det ibland. Det är bra att ställa sig själv mot väggen, ifrågasätta sitt eget tankesätt och ta reda på om det finns orsak att omvärdera.

Men kanske är det ändå så att jag borde sluta ha dåligt samvete över att jag antingen av en lycklig slump eller ett planerat öde damp ner just i ett land som ger mig allt jag behöver och ännu mer. Kanske borde jag förlika mig med tanken att världen är orättvis och istället sätta min energi på att dra mitt strå till stacken och se vad jag kan göra för att förbättra världen. För jag kan göra skillnad. Och det å andra sidan är en trevlig tanke!

NÅLEN HITTAD

2010-01-27T22:04:00.001+02:00

Jaha, så var det hänt. Jag hittade virknålen och blev inspirerad, hade glömt hur roligt det är att skapa med tråd. En sirlig halsduk blir nu längre och längre för varje kväll. Eftersom jag inte är någon mönstertyp blir det improvisation och efter bästa förmåga. Men det är ju processen som är viktigast. Bra tankerensning. Testa nångång vetja, ni som aldrig gett virknålen en chans...

DET SKA VARA SVINKALLT

2010-01-24T18:33:00.011+02:00

Som bäst sitter jag med den mysiga boken, "Inred och dekorera ljust & lantligt", skriven av författaren Anna Örnberg (prisvärd från Adlibris). Den är fylld med skön lantlivsstämning och allehanda tips, kanske inte så nytänkande, men shabby chic går ju som sagt mera ut på att ta tillvara traditionella värden. Hursomhelst är det roligt när man bläddrar i boken, tycker det är fint och upptäcker att "hallå, vi har ju alla de där grejerna i Gård Ingeborg". Nu är det bara att måla, fixa och göra något vackert av dem.

Det är bra med paus. Ni vet när man hämtar andan, pustar ut och tänker på annat en stund. Efter en tid hittar man kreativiteten igen och idéerna och tankarna tar fart. Jag vet inte hur det är med er, men jag känner faktiskt att våren är på väg. Tittar man ut genom fönstret förstår man att så inte är fallet. Men våren är definitivt i antågande i min hjärna.

Som bäst renoverar jag Gård Ingeborgs kommande relax-avdelning (en liten inklämd skrubb i storstugan) i huvudet. Jag ser den prunkande rabatten vi anlade i höstas (i verkligheten några stackars små, bruna blomsterbörjan som jag tvivlar någonsin kommer att ta sig). I min fantasi är ett till rum i gården helt nyrenoverat, storstugan tapetserad, trappan fixad och fönster både målade och kittade.

Gård Ingeborg är för mig ett andrum som jag inte förstår att jag klarat mig utan tidigare. Nästa helg tas arbetshandskarna på för nu får det räcka med paus. Det blir som vanligt då, att stå med kofoten i ett svinkallt hus utan el och vatten, ruggigt och jävligt. Men jag tror nästan att det är så jag föredrar att ha det. Det är då jag känner att jag riktigt lever.

VASSA BLAD

2010-01-17T21:54:00.000+02:00

En och annan piruett har tagits i helgen. Det var dock inte frågan om några stilpoängsmanövrar, men vilken avkoppling det är att snurra runt på isen. Skridskorna har åkt på och av flera gånger och en och annan tå är öm, men det var det värt. Vilket behagligt vinterväder vi bjudits på. Bara att njuta! Den här tiden på året har sin charm.

FÖLJ MED OSS

2010-01-13T20:32:00.004+02:00

Om ni har vägarna förbi så kika gärna in på en alldeles pinfärsk blogg, blog.duovi.fi. Där kan ni följa med mitt nya projekt, nämligen ett nystartat fotoföretag som jag driver tillsammans med min kollega Karolina Isaksson. I vår fotostudio på Storgatan 15 i Jakobstad planeras för tillfället en hel del. Det kommer att bli intressanta fotosessioner, personliga porträtt, roliga händelser och annat smått och gott. Vår hemsida http://www.duovi.fi/ kommer också att bli klar inom kort, så då kan ni läsa om oss även där.

...men Ingeborgs blogg lever förstås vidare i all sin enkelhet. Vi kommer att fortsätta uppdatera vad som händer på gården. Så kika in då och då. Tänk, snart har nästan 10 000 unika virtuella besökare hälsat på. Det är en rolig siffra! Och tack för alla fina kommentarer!

I ett års tid har vi renoverat och filosoferat kring bondgårdar, gamla grejer, inredning och andra saker och händelser som gör vardagen lite trevligare. Det är enormt kul att blicka tillbaka och se vad vi åstadkommit. Det är faktiskt en hel del. Och renoveringen fortsätter, arbetet tar nog aldrig slut misstänker jag. Ha en skön vår!

Kramar Johanna

MOR LILLA MOR

2010-01-12T17:56:00.004+02:00

Världens bästa mor E. Ingeborg fyller... ja inte något direkt ungdomligt utan mer åt det mognare hållet, men jämnt så det förslår. Eftersom hon inte vill göra så stort nummer av det hela befinner hon sig nu bland kobbar och skär, men familjen passar på att hälsa och säga:

HIPP HIPP HURRA!

Foto: Johanna Forsman 2010

BAKDAX!

2010-01-07T19:24:00.010+02:00

Foto: Johanna Forsman 2010

I bland faller andan på. Då brukar jag få bakdille och plåtarna fylls snabbt med den ena kreationen efter den andra. Favoritreceptet när det gäller bröd heter för tillfället Grissini. Kanske inte det mest hälsosamma brödet, men perfekt till festmåltiden. Dessutom är degen superenkel att göra och har man inte tid så kan man skippa jäsningen. Det blir bra ändå. Och så favoriten - kanelbullen - som jämt är rätt och sällan misslyckas. En klassiker som älskas av både stora och små.

GRISSINI (ca 12 små bröd eller 30 brödpinnar)

Grissini är egentligen italienska brödpinnar, men degen passar ypperligt även till större bröd.

600 g vetemjöl

1 påse torrjäst

2 tsk socker

1 tsk salt

2 dl varmt vatten

3 msk olja

Blanda mjöl, jäst, socker och salt i en bunke. Häll i vatten och olja. Arbeta samman till en smidig deg. Täck bunken med plast och låt degen jäsa 1 timme på varm och dragfri plats. Sätt ugnen på 200 grader. Efter jäsning skär degen i jämnstora bitar, forma antingen till pinnar eller bullar. Grädda i ugnen 8-10 minuter eller tills bröden blivit gyllenbruna. Grissini kan gärna smaksättas med vitlök eller hackade oliver.

KANELBULLAR

Deg:

150 gram margarin eller smör

5 dl mjölk

50 gram jäst

1/2 tsk salt

1 1/2 dl socker

2 tsk kardemumma

Ca 1,3 liter vetemjöl

Fyllning:

100 gram smör

1 dl socker

2 tsk kanel

Pensling och garnering:

1 ägg

Pärlsocker

Smält matfettet i en kastrull. Häll i mjölken. Värm tills alltsammans är ljummet. Lös upp jästen i degbunken i lite av degspadet. Tillsätt resten av spadet och sedan salt, socker, kardemumma och drygt 2/3 av mjölet.

Arbeta degen så att den blir blank och smidig. Täck med bakduk. Ställ dragfritt och låt jäsa till dubbel storlek.

Kavla ut degen till en rektangulär platta. Rör samman ingredienserna till fyllningen. Bred ut den på degen. Rulla samman och skär rullen i jämnstora bitar. Lägg dem med snittytan uppåt i pappersformar.

GRAFISKT

2010-01-03T11:46:00.008+02:00

Under plastgolvet i ett rum i Gård Ingeborg låg bitar av gamla kartonglådor. Egentligen skräp, men eftersom jag älskar typografi och gammal reklam kunde jag förstås inte slänga. Ipnos kex, Hangö kex och jäst från Rajamäen tehtaat. Nostalgi, även för mig fastän jag inte var med på den tiden när reklam oftast var enkel och enfärgad. Att kasta bort de nötta kartongbitarna går alltså inte, det skär i ett samlarhjärta. Så nu ska de få nytt liv i ramar...

NYTT ÅR - NYA MÖJLIGHETER

2010-01-01T19:33:00.011+02:00

Nyåret blev Gård Ingeborgs första ordentliga invigning. Huset som annars brukar kännas en aning kyligt och ruggigt den här årstiden blev snabbt varmt och mysigt. Mycket tack vare gästerna (27 personer och alla rymdes bra), men också den öppna spisen som bjöd på en värmande brasa.

Nästa gång blir det en sommarfest som vi hoppas ska bli tradition. Jag börjar faktiskt längta efter varma dagar och grönt gräs nu när julens stämning så sakta börjar blekna. Men allt har sin tid och fram till dess ska vi passa på att både skida och skrinna.

G O T T N Y T T Å R!

INGEBORG FÅR PANIK

2009-12-28T12:28:00.008+02:00

Ska vi stänga av vattnet i Gård Ingeborg i vinter? Det har vi frågat oss många gånger. Har vi på vattnet måste vi ha på värmen i huset, men ska vi faktiskt elda åt kråkorna under renoveringspausen i vinter? Plötligt en morgon behövde vi inte längre fundera...

Kölden kom. Minus 25 grader och vattenmätaren frös i källaren. Inte en droppe ur kranen. Nu var goda råd dyra. Jag ringer vår gode vän och tusenkonstnär Gson.
- Lugn, jag kommer, säger han.
- Vi värmer upp i källaren så får vi igång vattnet igen.
Så gjorde vi. Sedan tar Gson lunch och jag går upp på vinden för att isolera runt skorstenen. När jag kommer ner tillbaka hör jag hur vattnet forsar i källaren. Jag får panik och ringer Gson.
- Kom fort, PANIK, vattnet forsar ut i källaren!
- LUGN, säger han, det är bara världsligt...

Det blev faktiskt ingen större katastrof. Tack och lov har vi sandbädd under huset så dit sögs allt vatten. Allt ordnades upp, den söndriga mätaren byttes ut, och nu har vi värmeslinga runt rören.
Vi sover lugnt nu även om termometern kryper neråt. Gson har lämnat verktygen i källaren och kommer med kort varsel om det behövs.
Vi är så tacksamma!
Nu eldar vi åt kråkorna ett tag och hoppas på en varm vinter.

Önskar alla en god fortsättning på helgerna!
Mor E.Ingeborg

DRA UT PÅ JULEN

2009-12-25T12:32:00.003+02:00

Foto: Johanna Forsman 2009

Hoppas ni haft en hejdundrande mysig och härlig julafton! Här har vi firat med nära och kära. Tomten måste ha missat en hel del under året, eller glömt att skriva upp barnabus, gräl och irriterat vuxenprat för julklappssäcken var fylld till bredden. Så snälla har vi inte varit!

Nu är vi mätta, belåtna och småslöa... Men det bästa av allt är att det finns flera roliga fester och sammankomster inprickade under julledigheten. Så än är det inte över...

MÅ SÅ GOTT och HA DET TRIVSAMT!

Kramar Johanna

HYVLAD PEPPARKAKA

2009-12-06T17:08:00.008+02:00

Pepparkaksbakning hör julen till. Här har det blivit både pepparkakshus och gubbar, men även dekorationer och lite nymodigare varianter av pepparkaka. Degsvinnet har varit extra stort i år. Alla i familjen går tydligen och nallar lite här och där, men så ska det ju vara...

I år fuskade jag och gjorde pepparkaksdeg på en påse med pepparkakskryddor av märket Santa Maria. Enkelt, gott och lättbakat.

PEPPARKAKOR
ca 250 st

300 g smör eller margarin
1½ dl sirap
4 dl socker
1 påse pepparkakskryddor
3 ägg
2 tsk bikarbonat
ca 1,3 l vetemjöl

TILLAGNING
Koka upp matfett, sirap, socker och pepparkakskryddor. Låt kallna och tillsätt äggen. Blanda bikarbonat med lite vetemjöl och rör ner i smeten. Tillsätt resterande mjöl. Arbeta degen slät. Vila minst 3 timmar. Kavla, stansa och grädda i 175ºC i 8-10 minuter.

Har man bråttom eller vill testa en annan variant av den traditionella kakan kan man göra tunna pepparkaksflarn med hjälp av en osthyvel. Tänk på att degen ska stå någon timme i kylskåp så att den är hård och kall. Blir degen för mjuk är den svår att hyvla. Strö mandelspån över flarnen och tryck så de fastnar i degen. Sätt in flarnen i ugnen. Grädda tills de blivit gyllenbruna. Och så till det bästa...

... lingonkräm att doppa pepparkaksflarnen i. Philadelphiaost blandat med rårörda lingon, alternativt lingonsylt. Mmmm...

EN DAG PÅ TORPET

2009-12-04T23:17:00.017+02:00

Torsdagen den 3 december. Morgon, minusgrader, kallt att andas och frost på marken. Åkturen till Gård Ingeborg förgylls denna dag av ett underbart ljus. I bilradion diskuteras det relationer och jag känner att det är gott att leva.

Släktgården möter sina gäster. Lugnt och rofyllt. Pulsen sjunker. Det går alltid bättre att andas på den här platsen.

Jag går en sväng och insuper atmosfären och förundras över att man kan må bra av ett hus. Vissa sysslar med yoga, andra med renovering. Tur att vi är olika!

Moder E. Ingeborg infinner sig, renoveringssugen som vanligt, lite senare anländer praktikant PA, vår gode vän, som gärna ger en hjälpande hand när det behövs. Naturligtvis blir det kaffe och dopp annars orkar man så dåligt ;)

Kalla tår och frusna fingrar. Fast batterierna är påslagna är det alltid en aning kyligt i släktgården den här årstiden. En värmande brasa är ett måste när kölden knäpper i knutarna. Fast mest eldar vi i öppna spisen för stämningens skull, så mycket varmare blir det faktiskt inte. Jag påminns om hur kallt folk måste ha haft det i stugorna förr om vintrarna.

Vi jobbar faktiskt också trots kaffepauserna. Här ses praktikant PA arbeta hårt trots den något loja ställningen. Ska man se ordentligt i alla skrymslen och vrår måste man kämpa lite ;) Utomhus är det beckmörkt och belysningen inomhus är rent ut sagt usel. Vi lär ju se alla fuskställen framåt sommaren. Vi väljer att ta det hela positivt och konstaterar att allt ser bättre ut i dunkelt ljus - både människor och väggar.

Tusen tack PA för hjälpen! Dagens saldo: Ett halvt rum målat.

KLÄMD MOR

2009-12-04T10:29:00.009+02:00

Mor E. Ingeborg kvider till där hon står någonstans i den höga, branta, smala vindstrappan i Gård Ingeborg. Jag håller krampaktigt tag i ett stort schabrak till skåp. I andra änden, lite längre ner i trappan, hänger mor E. Ingeborg - i skåpet. Jag känner att det här projektet kan gå hur som helst. Vi får vara glada om åtminstone en av oss kommer helskinnade ur det. Mor E. Ingeborg ligger för tillfället risigast till och en klämd mor är ju inte så kul att ha till jul. Mor E. Ingeborg återfår dock balansen efter en stund, men någon förbättring i hjälp kan jag inte säga att jag erfar från den andra änden av skåpet. Jag beordrar henne att helt och hållet flytta på sig, bort från trappan. Då behöver jag inte fundera på huruvida hon befinner sig i, på eller under möbeln.

Men skåpet ska ner, så är det bara. Nu tänker kanske några av er "dumma fruntimmer, varför väntar ni inte på en stark karl". Sant, men nu kommer vi från ett envist släkte och ibland ser männen till att hålla sig borta, både undermedvetet och med flit. Och eftersom jag säger till mina barn att män och kvinnor kan göra exakt samma saker så slutar det med att jag ensam, främst med en arm, halar ner skåpet i trappan som mera verkar som svarta pisten (resultat: sträckt nacke och urlakad arm). Men det var det värt. Mor E. Ingeborg är inte mera ihopklämd än vanligt, skåpet passar perfekt på en byrå = blivande vitrinskåp i köket. Och det bästa av allt, vi har återanvänt Gård Ingeborgs gamla möbler. Så nu finns ett målningsprojekt till på listan "Ska göra".

Foto: Johanna Forsman 2009

NYA VINDAR

2009-12-02T21:15:00.008+02:00

Det drar hiskeligt genom både små och stora hål i Gård Ingeborgs fönster, men snart ska det bli ändring. Vi har beställt ytterfönster av en duktig lokal snickare och nu har de anlänt, bara fönsterbågarna dock. De ska under vinterns lopp målas och kittas. Det är tänkt att glasen från de utbytta gamla fönstren ska återanvändas. De söndriga måste förstås bytas ut. Det blir en bra sysselsättning i garaget i vinter när det annars är för ruggigt och kallt för renovering i släktgården. Terapi kan det också kallas. Målning rensar hjärnan ;) Efter nyår blir det alltså renoveringspaus, men lite pynt och inredning kan vi nog inte hålla oss ifrån. Och i maj upprepar vi vårt loppis i Gård Ingeborg. Det var ju så roligt sist och många grejer fick nya ägare.

Men än så länge är det inte slut och i morgon är det målning på tapeten. Äntligen har vi kommit så långt att ett tredje rum ska målas. Vi ser ljuset! Åtminstone blir det ljusare när man målar...

BÖTER I BÄNKEN

2009-12-01T18:52:00.008+02:00

Det är söndag - en stor dag. Vi sitter andäktigt bänkade i kyrkan. Snart ska sjuåringen uppträda med barnkören och det största fanset, treårige lillebror, inser allvaret. Han uppför sig ypperligt, sitter fint och viskar tyst. Innan kyrkobesöket har vi förklarat att i kyrkan ska man prata lite tyst så där och inte göra så mycket väsen av sig, speciellt när prästen börjar prata. Något förvånade konstaterar vi att diskussionen verkar ha gått hem. Fastän treåringen tycker att kyrkan är häftig med alla sina målningar och stora ljusstakar förmedlar han det sakligt och lågmält. Och vi är stolta. Väluppfostrad treåring vi har. Gudstjänsten har ännu inte börjat. Vi sitter tysta och tittar mot altaret. Treåringen suckar, sedan skruvar han på sig. Jag märker att han börjar bli en aning rastlös. Nu har även svärmor dykt upp i bänkraden bakom, något som treåringen glatt lägger märke till.
- Min mamma har fått böter av polisen. Mycket pengar, säger han plötsligt och vänder sig mot sin farmor.
- Jaha, säger svärmor med spelad förvåning. Hon vet mycket väl om bältesincidenten som gav böter för några veckor sedan. Treåringen har glömt bort att viska. Dessutom fortsätter han.
- Mamma har fått flera böter. I biblioteket. Sex euro, mässar han vidare.
Nu tycker jag att det börjar bli lite för personligt i bänkraden. Folk runtomkring tittar leende på oss. Som tur är börjar gudstjänsten. Min lilla kyrkobesökare överröstas av psalmsång.
Återstoden av gudstjänsten går rätt bra. Inga flera avslöjanden hörs. Men lite tråkigt tycker minstingen att det är. Det räcker ju så länge när prästen ska säga så många ord åt gången. När kollekthåven börjar guppa över församlingen undrar treåringen om pengarna som läggs i ska ges till ännu fattigare barn än han.
Nu börjar storasyster sjunga. Små, små änglaröster fyller kyrkan. Vilken fin gudstjänst det blev - trots allt.

ÄNTLIGEN LILLA JUL

2009-11-27T19:08:00.004+02:00

Ha en mysig l i l l a j u l allihopa!
Ta hand om varandra!

RETROFYND

2009-11-26T14:59:00.015+02:00

Återvinning ligger i tiden. Jag vill passa på att slå ett extra slag för Missionsstugan i Jakobstad som bjuder på ett spännande loppis med massor av roliga saker till vrakpris. Dessutom går pengarna till gott ändamål. Tycker speciellt mycket om att rota bland deras tyger och hittar jämt något som måste följa med hem. För tillfället står symaskinen framme för jämnan och småttingarnas rum fylls med kuddar gjorda av retrotyger, perfekta till kojor och mys.

Leta mönster och mixa så skapar du din alldeles egna stil.

Roliga tyger som passar perfekt i barnrummet.

PÅ TAPETEN

2009-11-25T22:39:00.011+02:00

Har man beslutsångest, måste man söka hjälp efter att ha bläddrat i en tapetbok av A b b y R o s e. Man blir yr av alla ljuvliga, romantiska och pastelliga tapeter som skapar längtan efter sommaren. Frågan är bara vilken man ska välja. Inte den enklaste uppgiften om ni frågar mig.
En fondvägg är nu på tapeten i Gård Ingeborg. Den ska få pryda toalettväggen i storstugan och hoppeligen trolla bort den något malplacerade toaletten som byggts där för cirka tio år sedan. Ibland får man kompromissa på grund av praktiska skäl ;) Men en färgglad tapet borde i alla fall göra det lilla rummet en aningen roligare att se på.

Tapeter ur Abby Roses kollektion

Interiörbilder med tapeter ur Abby Roses kollektion

EN SÄNGFÖSARE

2009-11-23T16:06:00.009+02:00

I Gård Ingeborg får man numera äta i sängen. Eftersom vi saknade ett stort köksbord fick vi lov att hitta på något. Att köpa nytt är inte vår melodi och dessutom finns det mängder av möbler och grunkor i bodarna och på vinden att använda sig av. Vår blick föll på en gammal ihopsnickrad träsäng. Efter att benen kapats av, en inte alltför noggrann slipning och en omgång med sticksågen blev sängen ett snirkligt bord. Bockarna handlades från Ikea. Arbetstid cirka fem timmar. Helt ok arbetsmängd för ett köksbord ;) Man ska inte trötta ut sig i onödan.

Foto: Johanna Forsman 2009

EN SLITEN SÄNG BLIR...

...ETT VITT STADIGT BORD MED PLATS FÖR HELA TJOCKA SLÄKTEN.

TJUVSTART

2009-11-22T10:59:00.011+02:00

En och annan ljusstake har plötsligt dykt upp, så där diskret. Ska jag vara riktigt ärlig så hänger också en smällröd stjärna i fönstret hemma hos oss. Glögg, pepparkaka och klichéartade julsånger med en mumlande Lasse Berghagen (volymen är fortsättningsvis låg) har också fått en plats i hemmet. Vi låtsas som ingenting, men en liten jultjuvstart kan vi nog kalla det för.

Gård Ingeborg lyser ännu i sin vita skrud. Lite pynt har åkt fram, men jag misstänker att det blir mera av den varan så småningom. Vi har ju också pratat om att använda bakugnen till jul, eller rättare sagt någon jul. Få se när det blir? Har du börjat fila på brödkunskaperna moder E. Ingeborg?

Ha en skön söndag, gott folk!

Vit jul. Ljuskronan i luffarslöjd hittas på Halpa-Halli. Mysig att tända när det mörknar. Foto: Johanna Forsman

En julig dekoration av mossa. Bollen är gjord av hö som formats med hjälp av ståltråd, mossan placeras ovanpå även den med hjälp av tråd. En vanlig gren fungerar som stam. Enkel att göra och passar både inne och ute. Foto: Johanna Forsman

VÄLKOMMEN MÖRKER

2009-11-20T10:35:00.010+02:00

FEM CENTIMETER.
Ungefär ett så tjockt dammlager hittade jag uppe på ett skåp häromdagen. Kanske en liten överdrift, men närapå var det allt. Hostande torkade jag av katastrofområdet och skämdes lite för mig själv. Fy på sig! Fast man ska inte vara arg på sig själv länge. Det mår ingen bra av. I stället intalade jag mig att varje dammigt hörn egentligen betyder att man gjort något mycket roligare under tiden. Det kändes strax mycket bättre. Och det är ju viktigt.

Sedan funderade jag också en stund på om det kunde tänkas finnas flera skåp i huset med samma tjocklek på dammlagret. Ja, vem vet, men vem vill egentligen veta?

Så efter moget övervägande slängde jag dammtrasan, släckte alla lampor i huset och tände sjuttioelva ljus. Fantastiskt! Plötsligt såg allt både ombonat och städat ut. Av något damm syntes ingenting. Måhända att jag hostade lite när jag böjde mig ner och plockade upp treåringens leksak under sängen. Men det kan ju lika gärna ha varit en tillfällighet. Dagens goda råd lyder alltså så här: MÖRKERSTÄDA!

Foto: Johanna Forsman 2009

FINNS DET SNÄLLA BARN?

2009-11-18T12:56:00.010+02:00

Foto: Johanna Forsman 2009

JULSTUGAN ÄR I GÅNG. I veckan fanns tovning inplitat i almanackan, ett hantverk som är både enkelt och kul - även för småttingarna. Treåringen tyckte kanske att uppdraget var lite tantgöra och frågade efter coolare grejer att pyssla med. Men han fick ge med sig och efter en timme luktade alla lagom får.

I år är det tänkt att vi ska göra tomteluvor att hänga i fönstret och kanske en och annan julklapp. Fast de kan vi ju inte avslöja ;)

Hur är det? Ni är väl snälla allihopa? Det börjar ju dra ihop sig.

TOMTN KUCKAR I FÖNSTRI...

EN BÖRJAN

2009-11-12T19:49:00.007+02:00

Foto: Johanna Forsman 2009

Gård Ingeborg börjar ta sitt förnuft till fånga. Efter många om och men börjar vi få rätsida på henne. Ett rum är i inredningsfasen.

Vi har nu kånkat in lite möbler för att få en känsla av hur vi vill ha det. Men det är inte det enklaste att få till det. Vita miljöer är vilsamma, javisst, men tenderar att bli just... en aning för vita... om man inte adderar färg och mjukar upp med tyg. Men vi har nu en bas som vi kan fortsätta ifrån. Roligt i alla fall att ha kommit så här långt!

DYR NOSTALGITRIPP

2009-11-10T19:52:00.010+02:00

Foto: Johanna Forsman 2009

För sakletare och loppistokiga blir det allt svårare att fynda. Ännu för några år sedan kunde man få både den ena och den andra nostalgitrippen för en struntsumma. Nuförtiden är priserna på loppisarna, auktionerna och marknaderna höga. De flesta som säljer gamla föremål vet vad Arabiakoppen, de antika trälådorna och spetslakanen är värda. För att bara ta några exempel.

Därför är jag speciellt glad över min egen nostalgisamling med Arabiakoppar som jag genom åren samlat ihop för en spottstyver. Jag gillar både färgerna och de naiva mönstren. De flesta koppar och fat är fyndade för mellan 20 cent och 5 euro. Nu är priserna uppe i 15-20 euro. Trist, trist - för sakletaren i alla fall.

(G)ULLIGA STOLAR

2009-11-10T19:16:00.013+02:00

Mina favoritstolar och jag har en lång historia tillsammans. Allt började för några år sedan när min blick plötsligt föll över två ensamma, ratade stolar, undanstoppade i ett hörn på en loppmarknad. Fula ja, men hopp fanns definitivt. Jag förbarmade mig, slängde fram plånboken och betalade tio euro för båda stolarna. Vilket fynd!

Lyrisk begav jag mig hemåt. Väl hemma kånkade jag in stolarna och gick förbi mannen som stod och såg på med rynkad näsa. Gräsligare stolar hade han aldrig sett påstod han. Typisk glädjedödare. Visserligen kunde jag hålla med honom en aning. Trästommen var nött, trist och lackad och stolsitsarna gjorda av ett gulbrunt plastmaterial.

Men stolarna uppenbarade sig i min hjärna, omgivna av ett skimmer, slipade och omklädda med fårskinn. Ursnygga i fantasin. Det tog dock sin beskärda tid innan jag sandpapprat mig igenom båda stolarna. Men när sedan dynorna fick sin fårskinnsklädsel vid Larsmo Ullförädling var förvandlingen total.

Vad slutsumman landade på efter att stolarna fått sina nya kläder har jag aldrig berättat för mannen med den rynkade näsan. Tio euro... och lite till... minns jag att jag i något skede viskat fram. Sen minns jag inget mer. Fynd, nja...

FRASIGA GODBITAR

2009-11-10T18:35:00.009+02:00

V Å F F L O R. Lekande lätt och smarrigt värre. Alltid en succé, men minstingen ser fram emot våfflorna med skräckblandad förtjusning. Ärtsoppa brukar nämligen hänga ihop med de runda godsakerna. Och ärter är mindre kul...

F R A S V Å F F L O R:

3,5 dl vetemjöl
3 tsk bakpulver
2 dl mjölk
2,5 dl vatten
100 g smör

Tillagning

Smält smöret och låt det svalna. Rör samman vetemjöl och bakpulver och vispa samman med hälften av mjölken till en slät smet. Rör ut med resten av mjölken, vattnet och det smälta smöret. Grädda våfflorna tills de är gyllenbruna. Låt våfflorna svalna på galler.

KLÄMMA PAPPER

2009-11-08T16:53:00.017+02:00

Foto: Johanna Forsman 2009

Jag har något att bekänna. Jag har en konstig läggning. I mig bor en pappersamlare av stora mått. Mitt hobbyrum är fyllt med papper av olika tjocklekar, färger, mönster och strukturer. Jag älskar papper! Det är alltså mig ni brukar se när ni undrar vem personen är som irrar planlöst omkring och drar och känner på tapeter och pappersark i byggvaruhusen och bokhandlarna ;)

Ja, så nu vet ni det. För en person som mig känns det förstås extra roligt med julen. Ett ypperligt tillfälle att få använda allt material man samlat på sig genom åren. Nedan visas några vykort som knåpades ihop i fjol. Lite tidigt kanhända. Man har man en stor umgängeskrets och planerar att göra handgjorda kort till hela bunten så är det bäst att börja på i god tid.

KRAM PÅ FARSDAGEN!

2009-11-08T16:20:00.006+02:00

"Min pappa är bäst för han kan bygga saker på riktigt" står det på kortet som treåringen gjort i dagis till sin pappa. Orden är hans egna.

- Fast han kan nog inte bygga en traktor, konstaterar minstingen när vi läser upp vad det står på hans kort.
- Men det kan faffa, han kan bygga allt! funderar han vidare.

Sonen försvinner sedan för att rita en teckning. Det går snabbt. Resultatet är gult och rörigt. Det visar sig vara en ritning på en traktor. Den ska han ge faffa. Lätt som en plätt. Nu är det bara att sätta i gång och bygga...

Foto: Johanna Forsman 2009

EN GÅNG FÖR ALLA

2009-11-06T15:09:00.011+02:00

Jag har ett nytt motto som lyder:

EN GÅNG RÄCKER!

Det är världens bästa mening och passar in på allt. Dessutom underlättas livet. Jag lämpar denna nya visdom i alla situationer.

Jag målar hädanefter listerna bara ett varv. Jag (försöker) ta bara en bulle till kaffet. jag bestämmer mig en gång för alla, velar inte fram och tillbaka och har beslutsångest. Det räcker med att bli förolämpad en gång, sen säger man ifrån - på skarpen. Ett vinglas räcker (annars får man migrän). Det räcker att ha storstädning en gång i året (fast det där med fönstertvätt är lite svårt att hinna med).
Ja, listan kan göras oändlig.

Säg efter mig:

EN GÅNG RÄCKER!

SPÅN I HJÄRNAN

2009-11-02T13:26:00.012+02:00

- Purmo, svarar moder E. Ingeborg i andra änden luren.
Jag vet förstås var hon befinner sig. Jag hör att hon har det både mysigt och bra där hon går omkring och organiserar med finliret i Gård Ingeborg. Vi har kommit till det stadie i renoveringen när flera rum är nästan färdiga. Det här nästan-färdiga-tillståndet får det att börja klia. Jag kan inte förklara känslan. Jag blir frustrerad helt enkelt.

Finlir (svordom). Fnys.

Tillkalla mig när det är dags för riv och röj, släggor som ska svängas, väggar som ska sparkas ner med ett brak. När det krävs stora doningar helt enkelt. Men fråga inte efter mig när lister ska pillas, spikhuvuden ska duttas, tusen pyttesmå detaljer varsamt ska på plats, nej, då pyser jag gärna. Den forna entusiasmen byts ut till vrål från urminnes tider.
- Harkel, men nu ska vi ta det lilla lugna, påminner modern mig när jag testar svordomar.
Vissa känns faktiskt bättre än andra. Speciellt när lister står på programmet. Inte en enda vinkel är rak och listerna blir bara kortare och kortare. Spånet yr när jag sågar, sågar, sågar olika vinkelvarianter. Var är logiken? Åtminstone inte i mitt huvud. Resultatet blir så där. Jag är gråtfärdig, vill fuska och försöker intala modern om att enkelt är snyggt. Kanske vi lämnar bort några lister... Men moder E. Ingeborg är en envis sort.
- Men snart är det ju färdigt. Bara lite till. Kämpa på. Det blir nog bra bara vi målar, försöker hon.
Jag svär mig igenom dagen. Och efter tappert försök är listerna på plats - nästan alla. Aaaaaaah! Jag hatar NÄSTAN.
När vi planerar för nästa renoveringsdag säger modern lite försiktigt att det kanske är bäst att Kållbyfolket åker ensamma till gården nästa gång (märk, jag bor i Jakobstad). Jag hör mellan raderna att hon längtar efter lite lugn och ro i Gård Ingeborg. Och så behöver jag inte elda upp mig så fruktansvärt. Det läser jag också mellan raderna. Jag ska ta en paus helt enkelt. Bra så...

Fast nu har det gått jättemånga dagar utan renovering och jag har abstinensbesvär. Det kliar också.

Men morsan, hon gillar finlir hon...

GRATTIS PA!

2009-11-02T13:19:00.003+02:00

Här kommer gratulationer till en när och kär vän!
Han börjar på P och slutar på Allan ;)

GRATTISKRAMAR till dig! önskar alla i familjen

FRESTELSE

2009-11-02T12:42:00.005+02:00

Så här på höstkvisten kommer habegäret smygande. Förändring ligger i luften. Nu vill vi mysa till det med ljus, godsaker i soffan och lättsamma tv-program. Samtidigt vill vi omge oss med vackra saker som gärna får fungera som stämningshöjare.

Personligen anser jag att ett rymligt arbetsrum inte vore fy skam, ett mysigt sovrum med fluffiga kuddar ligger högt på vill-ha-listan och en ljuvlig matplats som rymmer roliga vänner och ett och annat vinglas under trevliga samtal. Må vara hänt att jag inte tål vin. Undertecknad ligger däckad i migrän efter ett, två glas. Men tanken med trevlig samvaro i ett välorganiserat hem är väl fin.

Tänkte fresta med några bilder från bostadsmässan i Vasa 2008. Så här skulle jag vilja ha det!

LÄBBIGT

2009-10-30T21:47:00.006+02:00

Foto: Johanna Forsman 2009

Spöken, skelett och andra läbbigheter. Nja, halloween är kanske inte favorithelgen. Men ungarna går igång av att få klä ut sig och driver gärna temat till sin spets. Så det är bara att hänga med... I dag har vi tjuvstartat och ätit grönt potatismos med ugnsfisken. Småttingarna har gjort marsipanfingrar att tugga på till efterrätt. Lyktor och läskiga placeringskort blev prickan över i:et. Roliga sittplaceringar med halloween-tema att printa ut finns bland annat på www.marthastewart.com. Där hittas också en massa andra inspirerande pysseltips och projekt för den händige.

Helgen har bara börjat. Jag fasar...

GLADA NYHETER

2009-10-28T13:23:00.009+02:00

Lyckliga stunder och roliga nyheter. Ett giftermål har vi glatt oss över i helgen och en liten ny människa har kommit till jorden. Vilken tur att hon landade just i vår släkt. Som avslutning vill jag gärna återge en vis kommentar som uttrycktes av min treåring häromdagen:

"När man är kär vet man inte hurudan unge det blir".

Stämmer bra, eller hur. Varje barn är unikt - på sitt sätt!

Stora GRATTISkramar till de nyblivna föräldrarna och de nygifta!

TIDLÖS

2009-10-28T12:42:00.007+02:00

Men hallå, vart försvinner tiden? Jag hinner inte med. Veckorna rullar på i rapidfart. Speciellt på morgnarna tycks tiden äta upp sig själv. Undrar om sekunderna är kortare då?

Det här med planering borde man bli bättre på, helt klart. Typ sätta fram kläder, ordna i prydliga högar, bara för ungarna att kliva i på morgnarna... Ännu bättre skulle det vara om strykjärnet någongång kom till användning. Och sen, vore det inte en fröjd om morgonkaffet var förberett, ett knapptryck från klart. Suck, ja och varför packar jag inte allas väskor kvällen före...

Nej, vi improviserar.

På morgonkvisten förvandlas alla i vår familj till kacklande höns. Inget görs i rätt ordning. Vem har borstat tänderna och med vems tandborste? Flingor, smörgås... Rena kläder i en jättehög där inga par någonsin hittas. Så äntligen. När alla lyckats få på sig sina kläder efter varierande förmåga, ätit frukost, eventuellt kammat sig (inte så troligt) så kommer det kritiska momentet: YTTERKLÄDERNA. Var i h-vete är vantarna? Sent om sider hittas de under soffan, mellan bladen på en bok eller som mössa på en nalle...

Ungarna ligger i det här skedet huller om buller i hallen och det är svårt att avgöra vems ben och armar som tillhör vem. Småttingarna gnäller därför att stöveln spänner, tröjan sticks och mössan har krupit ner över ögonen. Ungefär här brukar det brista för någon i förmyndarskapet. Sen går det snabbt och plötsligt står ungarna på trappan. Ännu en morgon avklarad. Nästan i tid. I morgon ska jag börja strukturera...

VÄLGÖRANDE DROPPAR

2009-10-21T15:35:00.005+03:00

Foto: Johanna Forsman 2009

Höst. Ständigt och jämt dessa förkylningar. Alltid är det någon i familjen som går runt med näsduk. Speciellt mannen är expert på att känna efter om en elak bobba satt sig i kroppen. Alltid finns det något som behöver kureras. Så här krävs rejäla vitaminbomber och vad passar då bättre än apelsiner. I dag har hela familjen stått och pressat saft ur de gula frukterna. Förvånansvärt mycket i glaset blir det av en apelsin - nästan ända upp till kanten. Förvånansvärt mycket klibbigt klott i köket blir det också. Men gott - absolut! Må nu mannen hållas på benen ;)

PYSSELIVER

2009-10-16T11:42:00.008+03:00

Foto: Johanna Forsman 2009

Det var ju tur att det började regna i dag för här började julstämningen infinna sig alldeles för tidigt. Gårdagens pysselanda resulterade i en grön och yvig dörrkrans av enris. Inte svårt alls förutsatt att man inte är så petnoga. En rulle ståltråd, material från skogen, lite tid och en gnutta tålamod. Det är allt som behövs. Har man ett par ungar i släptåg som hjälper till att samla grönt i skogen blir det hela både roligare och mysigare!

Trevlig helg!

SNÄLLA NI

2009-10-05T22:58:00.002+03:00

Det är kul hur saker och ting hittar hem till gård Ingeborg. Virkade dukar, sirliga spetsar, blommiga kaffekoppar och charmiga emaljfat...

Givmilda goda vänner har gett oss de mest fantastiska saker de hittat i gömmorna, men själv aldrig hittat någon plats för. Väldans snällt, tycker vi.

FRAMTIDENS JOBB

2009-10-03T10:52:00.004+03:00

Foto: Johanna Forsman 2009

Ladugården. Här har vi också något att bita i. Som tur är behöver man ju inte göra allt på en gång. Det här är ett projekt som hägrar först längre in i framtiden.

Ladugården vid Gård Ingeborg erbjuder stora potential och MASSOR av jobb. Kanske kommer den att inhysa en liten sommarbutik en vacker dag, vem vet. Att drömma är ju inte förbjudet...

ETT HALLELUJAMOMENT

2009-10-02T19:35:00.011+03:00

Och här kommer en hälsning till moder E. Ingeborg som säkerligen redan sjunkit ner i fredagssoffan!

Ännu ett framsteg. Så här ser det ut nu i ändkammaren i Gård Ingeborg. Golvet är helt framtaget och lister är på plats. Och så är skräpet puts väck (nåja, flyttat till ett annat rum). Jag känner ett litet hallelujamoment!

Foto: Johanna Forsman 2009

FROSTEN BITER

2009-10-02T19:20:00.002+03:00

Foto: Johanna Forsman 2009

Visst känns det plötsligt en aning för kallt. Redo för vintern tycks man aldrig bli. Kylig vind biter i kinderna på morgonkvisten. Men det är friskt att andas. Alltid något. Vackert är det också. Naturen har stannat upp i en frostig tidlöshet.

HA DET GOTT!

2009-09-25T19:07:00.002+03:00

Foto: Johanna Forsman 2009

Fjäderlätta tankar, glada stunder och en trevlig helg önskar jag er!

Kramar Johanna

FÖRE OCH EFTER

2009-09-20T18:34:00.004+03:00

Jag måste medge att det varit en aning svårt att komma igång med renoveringen efter sommarpausen. Fastän man sliter och drar känns det inte som man kommer någon vart. Åtminstone syns det inte att man faktiskt jobbar. I nuläget finns det tusen små saker som ska på plats. Det är svårt att veta i vilken ände man ska börja.

Men i veckan gjorde vi stora framsteg som gjorde att renoveringslusten kom tillbaka. Och visst har vi kommit framåt. Det är kul att gå tillbaka i tiden och konstatera skillnaden. Ändkammaren som kommer att fungera som sällskapsrum/sovrum har genomgått en förvandling från ett trist och gult kyffe till ett vitt och fräscht rum. Om man bortser från röran som ännu finns så har det faktiskt hänt en hel del. Tycker vi i alla fall ;)

Foto: Johanna Forsman 2009

Ändkammaren som den såg ut när vi köpte huset. Inredningen hade säkert klassats som snygg någongång i tiden, men passade absolut inte in i husets karaktär. Bara att riva ut.

Tapeten och takskivorna är bortrivna. Rummet känns mörkt eftersom takbrädorna är målade i en blågrön ton. Golvet måste också bort.

Ännu inte klart, men definitivt bättre. Som bäst målas lister som ska sättas upp i golv och tak. Som tur är kan vi återanvända de flesta lister som fanns i huset sedan tidigare.

KÖKET

2009-09-20T18:25:00.007+03:00

Foto: Johanna Forsman 2009

Renoveringen av Gård Ingeborgs kök går framåt och nu har köksluckorna fått nya beslag från mysaffären Lundagård. De blev jättesnygga på plats! Ännu återstår målning av det övre skåpet, fastsättning av diskställningar och krokar och annat smått och gott. Men vi ser ljuset...

FÖNSTERFROSSA

2009-09-13T16:22:00.003+03:00

Foto: Johanna Forsman 2009

Ytterfönstren i gård Ingeborg har sett sina bästa dar. Ett flertal fönsterglas sitter lösa eller är sönder och fönsterbågarna är murkna. Nya fönsterbågar är nu beställda och ska ersätta de värst drabbade fönstren. De gamla intakta fönsterglasen ska återanvändas. Målning och kittning har vi tänkt göra själva, förutsatt att vi klarar av arbetsmomenten ;) Vi får ta ett fönster i taget... Och vintern är lång.

STOCKSTÄMNING

2009-09-13T15:51:00.005+03:00

Foto: Johanna Forsman 2009

Jag älskar dessa stockväggar. Rummet får en helt annan känsla när alla gamla illaluktande skivor och gammal tapet hivas ut. Under plastmattan gömmer sig blåmålade gamla brädgolv. Snart ska de också få se dagens ljus. I det här rummet ska jag och familjen husera under somrarna. Bror, syster och moder E. Ingeborg har andra krypin i gård Ingeborg.

Nu vill jag möblera! Hur länge ska det egentligen ta innan vi är framme vid det skedet?

GRÖN OCH SKÖN

2009-09-12T17:33:00.004+03:00

Tadaaa! Nu vill jag höra applåder!

Ett nytt projekt. Liten men naggande god står en bastu nu inbäddad bland grenar och blader vid gård Ingeborg. Ingen vacker syn, vi är fullt medvetna om det, men vänta bara. Den ska snart bli en orgie av utsirade detaljer, lullull och vita allmogedrömmar ;) Den som bastar ska få sätta sin rumpa på rödrosiga kuddar och dricka champagne direkt ur löylyhinken... Nja, en liten överdrift kanske men inte så långt ifrån.

Grabbarna som lyfte upp bastun och flyttade den från sitt ursprungliga ställe i Jakobstad till Purmo log och konstaterade att bastun är något murken. Skorstenen kom i flera bitar, taket tänkte blåsa av i flytten och bastuugnen faller på tårna om man står för nära. Men glada är vi för det. Det är inget som inte går att fixa.

Vi tackar bastuns tidigare ägare och sänder härmed en stående inbjudan till bastukväll med tilltugg!

NEJ NU!

2009-09-10T11:13:00.004+03:00

Foto: Johanna Forsman 2009

Nehepp, nu blir det skärpning. Jag har fått en hel del reprimander angående min blogg. Den uppdateras tydligen alldeles för sällan ;) Jag lovar härmed bot och bättring, en aning i alla fall.

Med hösten kommer pysselivern. Trädgården får sig en sista omgång innan vinterns vila och på kvällarna kurar vi ihop i soffan och tänder ett ljus medan blåsten far runt kring knutarna. Mysigt! Renoveringen av gård Ingeborg framskrider. Vi har hunnit förvånansvärt långt. Det är ändå bara ett år sedan vi köpte gården. Nytt tak, skorstenar, kök, en "nästan" (beror på vem man talar med) klar renovering av nedre våningen, och ja, ett loppis har vi också hunnit med. Dessutom har vi haft superkul under projektets gång och fått nya trevliga bekanta!

Ha en bra dag!

P.s. Bilder från renoveringen kommer så småningom. Jag lovar...

SKÖNA VÄRLD

2009-08-30T18:42:00.003+03:00

I sommar har jag verkligen försökt ta mig tid att se mig omkring. Naturen är ju helt fantastisk! Det är så mycket vi missar när vi hastar runt och följer klockan. Vi borde ha mera tid för skönhet och mindre tid för stress!

TREVLIG MANSKIPANSK!

2009-08-29T16:52:00.007+03:00

Ja gott folk, ha en riktigt mysig villaavslutning,
eller "manskipansk" som treårige sonen fått för sig
att helgen kallas. Nu skiner solen efter att himlen
för en stund sedan öppnade sig. Det bådar gott
inför kvällen. Må så fint!

SUMMA SUMMARUM

2009-08-28T15:47:00.009+03:00

Ja, var ska man börja. Det börjar tragiskt nog bli dags att summera sommaren. Andas man in luften utomhus märker man att hösten är i antågande.

Hm, ska jag berätta om den gången vi orsakade en skallgång i miniatyr när minstingen försvunnit spårlöst i Purmoperiferin. Det var vad vi trodde i alla fall. Vi skrek och letade i otäcka dass, i kohagen och alla andra ställen som kan tänkas locka en treåring. Även grannarna involverades. Undertecknad fick skrämselhicka och var lamslagen resten av dagen trots att slutet visade sig bli mer än gott. Och var hittades han? Jo, under sängen. Där var det mysigt och lite spännande att se alla fötter som gick runt och var hispiga. Jätteroligt. Jovisst, för vissa inblandade.

Eller ska vi berätta om den gången när ett hål grävdes bredvid en bod på gård Ingeborgs tomt. Placeringen var inte alltför genomtänkt (måste medge att undertecknad tog första spadtaget), men där fanns sand som behövdes för att fixa en stadig grund för bastun som snart skulle anlända. Det visade sig vara mycket sand som behövdes och gropen blev större och större. Det blev till slut en finfin grund och alla var nöjda och belåtna tills vi några dagar senare hittade moder E. Ingeborgs lilla bil precis i hålet. Det visade sig att gropgrävarna inte informerat alla parter i renoveringsprojektet. Typiskt! De stackars grannarna som tidigare även varit med och sökt sonen fick hämta traktorn och dra upp bilen.

Därför vill vi härmed tacka för all hjälp vi får! Tyvärr kan vi inte garantera att dylika situationer inte händer i framtiden. Hav tålamod med oss!

BARA STÄNGERNA KVAR

2009-08-27T18:58:00.007+03:00

Det ringer frenetiskt i min väska. Moder E. Ingeborgs röst når mitt öra när jag svarar. Orden snubblar över varandra. Jag fnissar när jag hör något om gardinstänger... rea... 50 procent... Moder E. Ingeborg har målat panelen - ett varv - i ändkammaren och under tiden blivit lyrisk över resultatet (alternativt påverkad av målångorna). Nu ska här möbleras i släktgården och inredningsbutiken slumpar bort gardinstänger. Ska vi månne slå till?
- Åh, det blir så fint, så fint. Tänk, snart kan vi inreda huset. Vad tänker vi oss för gardinstänger? kvittrar hon.
Nja, lite kvar har vi allt och det är - om sanningen ska fram - en klar underdrift. Två rum pryds av gamla skivor och tapeter som måste bort, målning i mängd kvarstår, dessutom saknas lister och lite annat jux.

Men jag konstaterar att det är ett måste att kunna visualisera om man ska orka vidare i renoveringskaoset så jag låter moder E. Ingeborg prata vidare om kommande gardiner och dras med i fantasin om hur ljuvligt allt kommer att se ut när det är klart. Efter en stund kommer moder E. Ingeborg dock själv fram till att det trots allt är bäst att avvakta med stängerna. Vi har lite annat att bubbla i innan dess.

Men vi känner att det börjar dra ihop sig. Dagen när vi faktiskt kan börja flytta in möbler närmar sig sakta men säkert. Alla inblandade i projektet har börjat testa gränserna en aning (förutom bror S. som inte skulle kunna bry sig mindre). Vi spänner ögonen i varann, i bästa välmening, när inredning kommer på tal. Moder E. Ingeborg rynkar på näsan när gamla retrokaffekoppar med boll- och randmönster nämns. Hon upplyste också häromdagen att det i hennes värld finns bara två slags tyger. De som är vita och de som pryds av blommönster.
- Lite snävt, säger jag i min tur och himlar med ögonen.
Slaget är ännu inte vunnet. Med två döttrar som älskar 50-60-tal, en aning kitsch och andra roliga mojänger kan det bli knivigt för modern att hålla en snygg och enhetlig stil i släktgården. Får se hur detta slutar ;)

Foto: Johanna Forsman 2009

Panelen har blivit vit i ändkammaren, stockarna ska också få färg så småningom.

Det vackra gamla taket har också fått sig en omgång med vit färg. Flera återstår.

Kakelugnen ska få nya luckor som fyndades på Juthbackamarknaden.

BUBBLOR AV DRÖMMAR

2009-08-12T15:08:00.004+03:00

Foto: Johanna Forsman 2009

Och så kom dagen D. Skolväskan ser alldeles för stor ut där hon går på skolgården. Så liten, och ändå så stor. Skolan har börjat. På riktigt. Livet är spännande. Sexåringen är överlycklig. Hon har sett fram emot den första skoldagen länge.
- Hoppas vi får läxor varje dag, säger dottern längtande.
- Matte helst, siffror är ju så roliga!
Hennes mor som alltid varit trögtänkt i de matematiska banorna är glad att de dåliga generna i detta fall verkar ha hållit sig gömda när dottern knåpades ihop. Hon undrar också något oroligt om "flit och uppmärksamhet" fortfarande plitas in i betyget? De generna var inte heller särskilt starka i hennes fall... Återstår att se om dottern lyckats undgå dem också.

ANNORLUNDA GRÖNA IDÉER

2009-08-11T10:12:00.015+03:00

Det är roligt när fantasin får ta plats i trädgården. Man behöver inte göra som alla andra. De här bilderna är tagna i privata trädgårdar i trakterna kring Oravais och Vasa.

Foto: Johanna Forsman 2009

I SAGORNAS VÄRLD

2009-08-10T09:39:00.016+03:00

Jag har alltid drömt om en gammal gård, röd med vita knutar eller vitmålad med utsirade snickerier. Jag tror faktiskt att tanken fick sin början med Astrid Lindgrens alla sagokaraktärer. Jag minns att jag var smått avundsjuk på dessa fantasifigurer som hade lyckan att få vistas i så romantiska miljöer. Vem minns inte Emils bondgård i Lönneberga eller Madickens stora vackra herrgård? Drömmen har inte bleknat i vuxen ålder, även om jag tycker att det har gått inflation i allmogestilen med alla nytillverkade prylar och nybyggen i gammal stil.

För ett par dagar sedan gjorde trädgårdsföreningen NÖT en intressant resa till Vasatrakten där medlemmarna fick strosa runt och ta del av privata trädgårdar. Utflykten var en inspirationsinjektion av stora mått. Vilka vackra miljöer! Bilderna här nedan är tagna vid Stundars, Kimo bruk och en privatträdgård i Oravais. Jag hoppas att vi också någongång lyckas komma så långt i vår renovering av släktgården Ingeborg...

Foto: Johanna Forsman 2009

VACKRA KIMO BRUK

2009-08-09T09:59:00.016+03:00

Ja, nu har jag minsann lapat sol. Vilken fin augusti vi haft! Efter en lång paus i allt från blogg till trädgård och renovering är inspirationen på plats igen. Nu väntar jag faktiskt bara på en mulen, regnig dag så att marken får väta och det blir dags att gömma sig inomhus med en pensel i högsta hugg. Vår släktgård Ingeborg ska målas, målas och målas. Köket ska få sina sista detaljer, lister ska på plats. Vi har också ett bastuprojekt på gång.

Men tills de egna projekten tar vid tänkte jag visa interiörbilder från de vackra renoverade gamla byggnaderna vid Kimo bruk i Oravais. Vilket jobb föreningen som står bakom museiområdet gjort! Oftast har de börjat sina idéer och planer utan pengar men på någon vänster lyckats genomföra dem i alla fall. Inspiration!

Foto: Johanna Forsman 2009

HALLONTVÅNG

2009-07-30T23:24:00.005+03:00

Foto: Johanna Forsman 2009

Moder E. Ingeborg äger ett smultronställe som nästan årligen ger en enorm skörd hallon.
- Det blir hallonångest i år igen, säger hon en aning uppgivet. Hon tittar ut över buskar som även detta år lyser röda i solen. Hon räcker mig genast en stor plastbunke.
- Du måste plocka hallon!
Moder E. Ingeborg ger en skarp order. Hallonångesten har gripit tag i hennes själ. De smaskiga röda bären måste bort från sina grenar innan de blir övermogna, maskätna och trillar till marken. Det gör ont i Moder E. Ingeborg när hon tänker på de stackars bären där de ligger, mosiga och sönderslagna till ingen nytta. Så det är bara att börja plocka. Jag vill ju inte att min mor ska gå in i väggen, eller åtminstone inte alltför mycket i busken. Jag irrar hit och dit med min bunke. Just när jag tycker att jag plockat klart ser jag ett till enormt hallon och ett till... Jag kan inte sluta. Hallonsnåren har mig i ett järngrepp. Jag ser att moder E. Ingeborg drabbats av samma syndrom. Med stirrig blick plockar hon i rapidfart. Ungarna äter hallon direkt från buskarna. Röda om munnen tuggar de frenetiskt. Men någon minskning i snåren kan man inte tala om.

Vi äter hallon som morgonmål, efterrätt, mellanmål, tillbehör och däremellan fryser vi in. Men buskarna trivs och levererar hallonskörd efter hallonskörd. Det är en tung tid för moder E. Ingeborg. Hon känner att hon mist kontrollen över sina buskage. Hennes ljusa lockar syns knappt där hon står, mítt i det röda hallonhavet och drar och sliter i grenarna.

När jag förklar mig färdig med hallonplockningen och stänger bildörren hör jag moder E. Ingeborg ropa efter mig.
- Det finns massor av hallon kvar! Duuu mååååste koooommma och ploockkaaa!